MIN VÄN PHILIP!
Idag hade jag en bra dag, fram till att jag fick ont i magen på eftermiddagen... då gick allt fel! Jag blev arg och ledsen och bråkade runt en hel del. Mest gör jag mig själv illa för jag siktar så dåligt! Jag dänger armar och händer i en massa hinder!
Jag kombinerade lite diverse frustrationer och det gjorde att det blev lite väl explosivt om man får uttrycka det så...
Nå, det var ju inget kul tillstånd i längden så efter en timme ca lät jag mig avledas och komma på andra tankar! (Då var t o m pappa inkallad... mamma och en assistent slokade lite vid det taget.) Jamen hur som helst: tankarna leddes till att min vän Philip var i antågande!
Ja, och han kom och han smittade av sig med sitt goda humör och sin vänlighet! Det är ju fantastiskt att ha en sådan vän - som säger att han "ääälskar" en!!! Jag behövde verkligen muntras upp. Det är jobbigt att få ont och lika jobbigt att vara orolig och rädd för att få mer ont!
Philip är en fin vän, en sån som alla borde få ha. Jag har tur!
